FH12 och FH16

FH12 och FH16


Under 1980-talet blev Volvo en stor internationell tillverkare, särskilt efter förvärvet av den amerikanska lastbilstillverkaren White Motor Corporations tillgångar.

Den första internationella lastbilen skapas
Whites produktsortiment var mycket modernt, eftersom det introducerades mellan 1975 och 1980. Det stod dock klart att det behövdes nya moderna lastbilsserier under 1990-talet för både Europa, resten av världen och Nordamerika med sina unika traditioner inom lastbilsdesign.

Volvo tog det naturliga steget att undersöka om det vore möjligt att tillverka världens absolut första internationella lastbilserie och därmed täcka alla transportändamål för både F-lastbilar och konventionella lastbilar.

Efterträdaren till F-serien
Omkring 1985 var man färdig med planeringen av 1990-talets Volvolastbilar. Av olika skäl skulle de olika lanseringsdatumen infalla mellan 1993 och 1999. Bl.a. ville man utnyttja både de befintliga lastbilsserierna och design- och laboratorieresurserna till det yttersta.

Konstruktionsarbetet inleddes naturligt nog med en efterföljare till F10/F12/F16-serien, som hade funnits med sedan den första modellen 1977. Tack vare flera moderniseringar var den fortfarande ganska modern, men egentligen behövdes en efterträdare inför 1990-talets sista år och det nya årtusendet.

Den radikala D12 motorn
Parallellt med planerna på en efterträdare till F10/F12/F16 planerade Volvo en helt ny generation motorer som kunde ersätta 12-litersmotorn. Den hade varit i produktion sedan 1970 och var den huvudsakliga drivkraften i de flesta av Volvos tunga lastbilar, som till exempel de amerikanska White/WHITEGMC lastbilarna.

Utvecklingen av en radikalt ny motor inleddes, en motor som skulle bli berömd under namnet D12. För första gången i Europa fick en dieselmotor för tunga lastbilar egenskaper som tidigare bara hade funnits i motorerna på avancerade sportbilar, exempelvis en överliggande kamaxel och fyra ventiler per cylinder.

För att kunna utnyttja bränslet så effektivt som möjligt och samtidigt minimera utsläppen och effekterna på miljön ersattes den konventionella mekaniska/elektroniska dieselinsprutningspumpen av banbrytande enhetsinsprutare.

Ett resultat av förstklassiga uppfinningar
Resultatet, FH-lastbilen (med antingen en 12- eller 16-litersmotor), har blivit en stor framgång. Tack vare ett nyskapande designarbete minskades luftmotståndet, så att prestanda förbättras och bränsleförbrukningen minimeras. Bra aerodynamik innebär dock högre snitthastigheter och större slitage på bromsarna. Därför tog Volvo patent på den helt nya motorbromsen VEB, Volvo Engine Brake.

Säkerheten och ergonomin blev, som alltid i Volvos lastbilar, optimal, både tack vare säkerhetstester i laboratoriet och tack vare erfarenheterna från Volvos haverikommission. Den hade undersökt lastbilsolyckor i över 25 år i syfte att förbättra Volvos framtida lastbilar.

Många olika användningsområden
Eftersom FH-lastbilarna används inom en rad olika områden ser specifikationerna mycket varierande ut. Hytterna finns i fyra olika modeller: kort daghytt, sovhytt med vanligt tak, Globetrotter-tak med extra högt tak för bättre vila samt (sedan 1995) Globetrotter XL-hytt med enorma utrymmen tack vare ett extra högt tak. Detta trots att hytten efterlever Europas krävande lagstiftning, vilket gör det möjligt med maximal längd på plattformen/semitrailern.

Motorerna är på mellan 400 och 660 hk, och lastbilarna kan utrustas med två, tre eller fyra axlar, med en-, två- eller till och med treaxlad drift.

Ett av de framgångsrikaste fordonen någonsin
Volvos FH-serie utsågs till Årets lastbil 1994 och är i dag en av världens mest framgångsrika lastbilsserier. FH-serien säljs över hela världen med undantag av Nordamerika, där lagstiftningen motverkar F-lastbilar (eller lastbilar med hytten över motorn, "cab-over engine" som man säger i Nordamerika). I början av 2000 tilldelades Volvo FH12 priset som Årets lastbil. Det var första gången en enstaka modell hade fått det eftertraktade priset två gånger.

Trots FH:s optimala design går det att använda en stor del av komponenterna i andra Volvolastbilar. Det skapar en bra bas för effektiv design och tillverkning. Det innebär stora fördelar för tillgången på reservdelar och gagnar både kunderna och Volvo som viktig internationell lastbilstillverkare.