FE

FE


Tio år efter att Volvo övertog White Motor Corporations tillgångar 1981 hade Volvo etablerat sig som ett ledande företag, framför allt då försäljningen och servicenätet hade stärkts genom förvärvet av General Motors klass 8 fordon (tunga fordon).

En kombination av Europa och USA
Det fanns många skäl till att koncentrera utvecklingen och tillverkningen av lastbilar till USA i stället för att importera lastbilar för vissa transportsegment från Europa. Det verkade naturligt att utveckla en distributionslastbil med hytten över motorn för tillverkning i USA. Den skulle kombinera det bästa av de europeiska och amerikanska traditionerna.

Fram tills dess hade Volvos största säljframgångar varit F6 och FE6/FE7. Båda var mycket effektiva distributionslastbilar med moderna, ergonomiska och säkra hytter. Det verkade vara en bra idé att kombinera den mycket moderna FE-hytten, tillverkad i Umeå, med Volvos effektiva och tillförlitliga amerikanska komponenter. Resultatet lanserades 1990 som lastbilen FE42.

Anpassad för regional distribution
FE42 var en väldigt stark lastbil som var avsedd för distributionstransporter och byggde på chassit från den välkända WG-lastbilen (lanserad 1998 och helt designad inom Volvo GM Heavy Truck Corporation i Greensboro i North Carolina i USA) och FL6/FE6/FE7 hytten, som tillverkades i Sverige.

Det innebar att den nya lastbilen var extremt stark och mycket väl anpassad för både medeltunga

distributionstransporter och regionala distributionstransporter, t.o.m. med en semitrailer. Den passade även bra som en kraftfull medeltung brandbil, bara för att nämna ytterligare ett av FE-lastbilens vanligaste användningsområden.

FE = frambyggd hytt + ekonomi
Beteckningen FE42 stod för "frambyggd hytt, ekonomi, axelkonfiguration med 4x2 drift", men i allmänhet kallades lastbilen bara för FE. Efter ett tag lanserades dock en starkare version, FE64, främst för att användas som semitrailerdragare. Den hade tre axlar och var tandemdriven.

FE-lastbilen var oftast utrustad med en daghytt, men Volvo utvecklade även en längre sovhytt specifikt för den amerikanska FE:n. Den var extremt rymlig invändigt för en lastbil av den här storleken.

Utrustningen
Mekaniskt sett byggde FE antingen på amerikanska komponenter eller också på svenska komponenter som var utvecklade och tillverkade av Volvo. Standardutrustningen var en 7-liters Volvomotor, men det fick också att få en 6,6-liters Caterpillarmotor, då till en något lägre kostnad.

FE blev mycket populär, men allt eftersom åren gick visade det sig att kunderna föredrog konventionella lastbilar inom de segment där FE-lastbilen var avsedd att användas. Därför stoppades tillverkningen av FE42 och FE64 i mitten av 1990-talet.