FS7


Få lastbilar har överbryggt gapet mellan de medeltunga och de tunga lastbilarna så effektivt som FS7. Den lanserades av Volvo 1987 när kunderna efterfrågade en mycket lätt tung lastbil med bra prestanda som lastbil utan släp och med låg tjänstevikt.

För stadsområden med mycket trafik
Tillkomsten av FS7 var ganska okomplicerad. Chassit från den tyngsta FL6-versionen kombinerades helt enkelt med FL7:s 7-litersmotor och hytten från FL6-serien. Utformningen underlättades också av att en liknande version (FE7) framgångsrikt hade lanserats fem år tidigare för regionala transporter och semitrailerbogsering på den nordamerikanska marknaden.

FS7 var först och främst avsedd för distribution i stadsområden med mycket trafik.


Därför användes en 7-liters Volvomotor (TD73) som var godkänd enligt den nya europeiska lagstiftningen om avgasutsläpp, vilken skulle träda i kraft året efter. Resten av drivlinan var också tillverkad av Volvo, till exempel växellådan och bakaxeln. Det gjorde fordonet till en riktigt tung Volvolastbil.

Stor konkurrens
FS7 rönte viss popularitet men fick stor konkurrens av både den mindre FL6-lastbilen och den något större FL7. Därför upphörde tillverkningen av FS7 under 1996, när FL6 Supercharger på 250 hk lanserades. Den erbjöd i princip samma prestanda med lägre tjänstevikt, vilket var mycket viktigt eftersom det gjorde att den kunde ta större nyttolaster.